Fiket på vanliga permishundssöndagsrundan var stängt. Renovering bara, hoppas vi. Men vårsolen värmde så vi satte oss ett tag och njöt av sol, värme och utsikt över Mälaren (väl?). S, ridgeback-schäferblandning kopplade av med oss - ett tag. Det känns så bra att ha en hund i lite större storlek vid sin sida!

Nu har hon hittat hem, men under fyra helger har vi haft en förtjusande trevlig, mjuk och väluppfostrad amstafftik på besök. Promenader, mat och buffa ihop en kuddhög i soffan att trona på hörde till höjdpunkterna. Lite mys också förstås, men F var inte lika angelägen om att gosa som amstaffarna brukar vara (tvärtemot vad de flesta kanske tror). Fyra bilder:

Efter resande och annat var det äntligen dags för en permishund. "Hoppas det blir en enkel", sade jag fredagstrött till sambon när vi närmade oss utlämningen*. Och bönhörd blev jag, en åldrig blandning (bl.a. tax?) som gärna hängde med på promenader men annars bara sov och gosade och myste. Han gav lite grann av samma känsla som att ha en social katt hos sig. Novembermörkret ger en viss rörelseoskärpa...

... vilket får mig att associera till detta verk som jag tror heter I rörelse. Läcker, tyckte jag i början av 1990-talet när jag såg den på en utställning. Planschen jag köpte hänger fortfarande på väggen.

* blir det en fartigare hund så piggnar man till och det är inte heller så dumt :-).

Tiden rinner iväg, september och snart oktober har passerat och jag har varit alldeles för lite i skogen. Inte lika kul att komma igen i november... Permishund från i våras:

Som gärna gick långa promenader...

  kollade utsikten över Brunnsviken...

  och slappade i soffan. Precis som en permishund ska göra. Söta rottisblandfröken T.

En trottoarpromenad (blir mest så när man bara får gå kortare promenad).

Men mästare på att koppla av inomhus, trots de yttepyttiga promenaderna:

Det blev inga långpromenader för permishunden B har brutit en tå och det var max 15-minuterspromenader som gällde. Malamuteblandning, väluppfostrad men med integritet/egen vilja och jättegosig. "Hussehund", så sambon stod högst i kurs. Jag har aldrig sett en hund leta godis inomhus så lugnt och metodiskt! Imponerad. Hon har ett coolt vargutseende som vi försökte fånga på bild...

Fikapaus med titt snett bakåt.     

Kul idé är att använda flygplatsgångarna (man går och går och går och har inget att titta på) som galleri. På Edinburghs flygplats såg jag bedårande hundtavlor. Whippet, inte så tokiga! Ian Healy heter konstnären.

http://www.theairportgallery.com//db/product.php?ProductID=840